Påminnelse TACK!
Imorgon åker jag till Singö-ön, wihoo=)
Jag är tröttare än döden och vet inte riktigt vad jag gör.
Har fått behandling av Angelika idag, mycket välbehövligt. Tack som fan=)
Nej nu orkar jag inte mer! God natt och på återseende.
Imorgon smäller det=)
Förvisso så kom det ju en dum fotbollsmatch i vägen, men man behöver lite hinder också=) Blir mer sport då.
Det ska bli så skönt att åka ner.
Nyfärgad och fin.
Bild läggs upp senare när jag har orkat sminka mig (typ på fredag).
Annons
Skötsam 23årig tjej söker bostad =)
Det var den födelsedagen de...
Jag saknar alla mina små hjärtan så fasligt mycket. Ni fattas mig så det skär i bröstet!
Hårt virke i en Östersundsjänta!
Nej, nu flyttar jag som papegojan Rosalinda från Pippi Långstrump sa!
Hur man skrämmer Frida på bästa sätt!
Igår när vi skulle gå och lägga oss, så fjanta han omkring i vanlig ordning. Han sprang in i rummet jag skulle sova i och låtsades gömma sig. Jag brydde mig inte så mycke om det, utan gick och borsta tänderna i stället. Mamma frågar vad André håller på med, men jag har väl ingen aning?!
Går in på rummet och stänger dörren (mamma är mitt uppe i en flytt så det finns inga lampor kvar).
Då hör jag en basröst från under sängen:
- Shiiit va mörkt det vart här inne!
Där någonstans typ dog jag...
Jävla André=)
Frida Kristina Holm - 850421

Till min vapendragare i Tomta:
Igår var dagen som aldrig verkade ta slut.
- Frisör schampo och Balsam + Marsmallows från Johan, Susanne, Felicia, Jasmine och Adrian.
- En kameraryggsäck + 300 kr i bidrag till en cykel från Mamma, Hannah, Daniel, André, Felicia, Emelie och Liam.
- Pappa fick betala all mat (ca 600 kr + en miljon)
- En virkad sjal från Felicia.
- Fem kronor från Emelie (inslagen i en godispåse)
- Och från Sara och Frans - EN GULDFÄRGAD KANIN=) Som går under namnet Lasse SötGöte.
Men du,
Lite lätt irriterad
Såååååå jag skiter nog i det!
André och Helmer gick på 50dagars igår. När jag och Sara kom från Sundsvall så sitter dom två och Frans i köket och pimplar alkohol.
Jag är ju då bara tvungen och få en förklaring till varför Helmer (Niklas) sov i trapphuset i fredas.
F - Alltså, du kom hela vägen in i trapphuset och till dörren. Vad hände sen? Hur lyckades du somna?
H - Ja men jag skulle ju knyta upp skorna. Och då somnade jag.
Följande sms skickades till André vid upptäckten av sin sovplats kl 9 på morgonen:
Skönt att man vaknade upp i trapphuset nyss.
Han sov 6 timmar utanför sin dörr=)
Helmer till Frida:
F - Det var jag!
Haha=)
Sundsvall, there and back again!
Medans Isabelle och hennes glada fruntimmer går på studentskiva á la knökfull, så kan ju jag roa mig med att åka till Sundsvall med lillasyster för en affärspresentation á la hjärnblödning.
Tänk så fantastiskt - Få döda 4 timmar i en bil. Typ 2 på IKEA (Ja, jag stödjer med glädje Herr Kamprads jätte imperium) (Jag stödjer även med enorm glädje Fröken Steen och hennes trevliga lilla boutiqe. Än så länge så kan man ju inge annat göra pga monopolet)
Jag är sur och less så jag upprepar mig - Varför, varför, varför kan jag inte få hamna på ett normalt ställe?
Till mina fantastiska
Build my world of dreams around you
I'm so glad that I found you
I'll be there with a love that's strong
I'll be your strength
I'll keep holding on
231 inlägg, 247 kommentarer och 85 bilder.
Har det inte blivit mer än 231 inlägg? Hmm.
Har jag inte fått mer än 247 kommentarer? Hmm.
Har jag inte lagt in fler än 85 bilder? Hmm.
Jag har bestämt legat på latsidan. Bakläxa på Frida=)
Jag ringer till Isabelle för att fråga varför hennes föräldrar har ett varsitt aktivit medlemskap i en bokklubb.
Hennes far svarar:
- Det är för att vi inte ska vara beroende av varandra.
=) Jag tyckte det var skoj sagt. Och klokt.
Det var värst va alla är kloka nu förtiden=)
Nu är det dags för Se upp för dårarna.. Passar mig som en ostmacka!
Tack alla mina älsklingar för fina ord <3
En liten godnattis som Carro skulle ha sagt=)
Tjugotvå år och femtioen veckor gammal...
Utgång
Eller kanske Bengtzing klädd så här Katia=)
Mitt förslag till Katia
Ja Isabelle
Vem dansar Maria med?
Hur som haver så stötte jag på Maria och Cecilia där inne.
Vi dansade och hade allmänt trevligt. Men vem dansade Maria med?
För att illustrera detta har jag ritat följande bild. Pilarna visar åt vilket håll vi stod åt. Untz, untz, untz betyder musikdunket.
Tänk på att klockan är närmare 2, så bilden blir inte bättre än så här:

Ja Maria dansade nog mest med den som var intresserad. Vilket var underhållande nog=)
Jag hoppas stämplarna du tjatade till dig av vakten sitter kvar tills fan kommer och avlöser dig=)
(blommig stämpel över hela armen) =)
Ja Caroline, vi skall gräva ner stackarn i rabbaten. Men tänk om det blir som i jurkyrkogården? Han försvinner inte. Han kommer tillbaka som en ännu värre Leif. Vad fan gör vi då? =)
Puss och på återseende mina hjärtan <3
Ge mig styrka!
Mamma ska komma hit med soppåsar så jag kan rensa upp. Ner i källaren vill jag inte ens gå. Där vet jag inte ens vad jag har.
Undrar hur ont det gör om jag slänger mig ut genom fönstret?
Nej nu ska jag inte vara sån....
Typ så här mycke har vi att göra på jobbet:

Jag ritade ett hus i paint. Visst är jag duktig? =)
Den här låten är skön för att vara hiphop.
. . . .
- Får vi gå igenom er bil?
- Vore det inte lättare att gå runt den?
Inte länge kvar till varken de ena eller det andra...
Det kanske är därför herr Ågren och hans Ågren kompisar har dragit ihop en congadans runt mitt skrivbord. För att försöka se positivt på det hela, så tittar jag mest på dem och tycker att dansen är fin. Bananerna vajjar på deras hattar i takt med musiken.
Nu kanske jag spårade ur lite? Jag vet inte. Har ingen uppfattning om vad som är verklighet eller inte. Kanske är detta bara en konstig dröm och när jag vaknar så är jag nyss fyllda 20 år, lägligt nog på en fredag. Språngmarscherandes längs kyrkgatan mot bolaget för premiärturen.
Nu spårade jag kanske ur igen?
Om precis 2 veckor sätter jag mig, troligtvis i en SAAB 900 tredörrars, för att åka ner till dom sälla jaktmarkerna igen. En ålandsresa är planerad, med temat "fullast vinner". En och annan öl och jäger för 49 kr ska nog gå ner. Även kanske lite minttu, en gnutta grogg, en flaska vin eller 2 funkar nog det med. Jag är inte den som är varken känslig eller svårbjuden..
Nej, nu måste jag bestämt leta rätt på förståndet igen. Det följde med herr Ågren och hans Ågren kompisar i dansen.
Men heeey, det snöar ute. Otippat!
Neh, nu tänker jag bestämt ignorera snön, och låtsas som det regnar (som man så vackert säger).
Men jag vill inte ha snö, regn eller för all del hagel! GE MIG SOOOOOL!

Kan det sluta SNÖA!
Trodde när jag vaknade att idag kanske blir en bra dag. Sen drog jag upp persiennerna och världen hånskrattade mig i ansiktet.
Typ så här positiv känner jag mig nu:

Jag måste nog stjäla lite från Isabelle =)
MÅNDAG-ONSDAG är vi praktfulla.
TORSDAG är vi förväntansfulla.
FREDAG är vi beautyfulla.
LÖRDAG är vi skitfulla och
SÖNDAG är vi kanske ångerfulla.
Men kan jag sluta?!
Om jag sitter här tillräckligt länge så kanske jag går upp i tomma intet?
Näe!
Jag känner mig felplacerad och missanpassad.
Jag har spenderat varenda sommar sen jag var 15 år i Grisslehamn. Förutom 2001. Då bodde jag i Östersund. Men jag har inge minne av att jag hade kul den sommaren. Kan vara för att jag inte hade det heller. Fastkedjad i Torvalla.
Jag kanske är rädd för något nytt. Men det är ju en högst märklig sak att vara rädd för. Jobba måste jag ju göra. Annars är jag stekt. Vidbränd rent ut sagt.
Jag tittar mig omkring i min skokartong och känner mig ensam. Vad jag än gör så letar jag efter substitut för någonting. Vad vet jag inte. Jag köper kläder till förbannelse. Egocentrisk som jag är i min ensamhet har jag dragit slutsatsen att jag har inte så mycket. Därför köper jag kläder och spelar på mitt yttre.
Jag har egentligen massor. Intelligens. Ett sinne för konst och skapande. Humor. Generositet. Ödmjukhet. Osv.
Men mycke vill ha mer. Jag är inte nöjd.
Fan att jag ska vara som en jävla jojo. Jag pendlar upp och ner hela tiden....
Vart tog våren vägen?!
Idag går jag nog på speed.
Jag känner mig glad och upplyft efter ett samtal idag. Känns lite bättre i mitt liv vad det gäller val utav yrke/utbildning.
Samtidigt så känner jag mig lite irriterad. Mest på grund utav frukten dom serverar här. Det är förvisso jätte fint att dom bjuder på frukt varje dag. Men varför köpa gröna hårda bananer?! Det är som att försöka ta sig genom en tegelsten med tänderna.
Nej inte ska man väl klaga. Men vadå, det är kul! =)
Ibland så sviker självförtroende även för en tapper vinnare som jag själv. Jag börjar jämnföra mig med andra. Vilket är så ohyggligt dumt. Varför gör jag det?
Jag är jag, och Fridakonceptet blir inte bättre än så här.
Näe, buck up private!
Barn
- Hallå, vem släckte lyset?!

Hysteriskt kul!
Motorolja
Pappa - Äh va fan, tryck ner en banan, det smörjer fint.
Galen morgon
Dagen till ära börjar 06:45 med att jag vaknar av att pappa vrålar. Hör bara någonting om att hans klocka inte har ringt. Flyger upp ur sängen som en kanonkula. Är fullt påklädd med ytterkläder och hela baletten inom loppet utav en minut. Utan överdrift.
Tillråga på allt så upptäcker jag att tant röd är på besök. Taskig tajming.
Pappa springer runt som en yr höna. Vi måste åka om sisådär 30 sekunder. Dessutom är det snöstorm ute.
Klockan 07:00 sitter vi i bilen på väg mot stan, med en lättare hjärtinfarkt.
God morgon!
Isabelle smittar!
I natt var även jag gravid. I vanlig ordning så var allt jätte snurrigt.
Jag hade flyttat ihop med den såkallade kusinen, och, väldigt gravid. Sen bodde jag helt plötsligt med Gabbe, i samma lya, fortfarande väldigt gravid. Men sen ett tu tre, så bodde kusinen och Gabbe tillsammans. Jag i mitt ställe hängde gäng med Exet igen, dock ej gravid (??). Vi skulle flytta in i ett hus. Men vi var tvungen att bryta oss in, och ja givetvis så fick ju jag vara den som fixa biffen. Tog fram mina inbrytarkunskaper och satte igång. Johannes hack i häl, väldigt passiv. Väl inne i kåken hittar Johannes en dator och blir överlycklig när han kan ladda ner nya msn. Där någonstans ruttnar jag samman och överger han.
Annars så mår jag fint=) Befinner mig i Munkflohögen. Och här stannar jag tills imorgon.
Bakisfilm och bakismat utan att vara bakis=)
Somnade lite lätt i filmen, men hängde med i svängarna igen efter en timmes sömn. Filmjäveln var ju 4 timmar lång. Tro fan att man behöver ta en paus då.
Nu ska jag hjälpa mamma att städa och baka. Efter det tänkte jag ta mig ett välförtjänt bad i olja, Min stackars hud är ju så torr.
På återseende!
Isabelle talar:
Tänka sig
Panik!
Tittar lite frågande på dem, varpå dom säger:
- Är det du som tvättar här?
- Ja jo , jag gör ju det.
- Jaha, ja vi ska byta ut den trasiga tvättmaskinen.
Okej svarade jag samtidigt som jag lite diskret försökte sparka undan den otvättade tvätthögen med smutsiga underkläder som låg på golvet.
Masskommentering på fejsbukk!


Tvättstugan
Tvättar tametusan jämt.
Om 2 timmar ska jag ta hojjarnas hojj och hojja till Frösön. Ska till svägerskans skola för att välja hårfärg. Måste ju se exemplarisk ut när jag åker ner till Isabelle m fl om 3 veckor.
Nu har det iofs uppstått ett litet beskymmer ang våran nedfärd. Frans och Sara sålde nämligen bilen för drygt en timme sen :S
Meeen som sagt, det finns inga problem, det finns bara lösningar.
Drömmar
När jag gick och la mig igår så hade en jag fortfarande en helt hopplös huvudvärk. Och, givetvis, så var det samma visa när jag vaknade.
Så idag stannade jag hemma. Rullade vid 07:10 ur sängen för att få tag på huvudvärkstabletterna och vattenflaskan. Sedan somnade jag om. Och det var då polisdrömmarna satte igång. Kan det vara så att mina drömmar vill säga mig något? ;)
The story
Vårkänslor
Jag träffade en såkallad "man" i höstas och han var nog bland de finaste på sitt sätt jag någonsin träffat. Han var fantastisk på många vis. Han var snäll, omtänksam, generös och härligt spontan. Han fick mig att bli varm om höst och vinterkalla kinder av sin blotta närvaro. Det fanns bara ett problem. Han var dummare än faan själv.
Stackarn var emotionellt utvecklingsstörd med en smygarrogans utan dess like.
Jag började tänka på den här "mannen" igen nu när snön började smälta. Varför, ja jag vet inte. För, egentligen så var han varken snäll, omtänksam, generös eller härligt spontan. Han är rädd för allt och jag finner det rätt fascinerande hur man kan vara så intelligent samtidigt som han är så otroligt korkad.
Det slog mig att jag ska nog skriva ett tackbrev till mannen i fråga.
Tack som fan för att du fick
mig att inse - Nej fy fan för ett förhållande!
En blomma kommer senare med posten.
Fridens liljor!
Med vänlig hälsning
Frida Holm
Det bör han väl uppskatta, eller hur? För det är väl så, att ärlighet varar längst?
. . . .
Och där fick man ju reda på ett och annat. Ja, jag finner inga ord..
Jag erkänner....
? ? ?
Hmm....
Men hur vart något som var så självklart, så oklart?
Vad gör ondast?
Framlänges eller bakslänges?
En liten variant från sidan kanske?
Dåså
S U C K! Sigurd Urban Ceasar Kalle! S U C K!
Jag förstår nu vart den ständiga huvudvärken kommer ifrån. Givetvis från alla inkompetenta dumskallar som inte har tid att ta sig tid.
Ge mig styrka!
. . . .
Jag har alltid rätt, utom när jag har fel. Men för säkerhets skull har jag rätt då med.
. . . .
Jag har vart och kvällsfikat med mamma och Sara. Åt en hej-kom-och-hjälp-mig stor snickerskaka och drack 2 koppar kaffe.
Snart hör jag bara ett "PLING" i mitt huvud och ruset är ett faktum.
Vad är det som händer med mitt hem?!?!
Igår fick jag för mig att jag skulle rensa bort lite vinterkälder, så jag hängde av allting från klähängaren och la allt i en hög på golvet..... Varför? Kunde det inte fått hänga där tills den dagen jag verkligen tänkte gå ner med det i källaren? Och det ska tilläggas att högen ligger där än idag.
Det ligger post lite här och var. Jag har inte diskat upp efter gårdagens middag. Varför gör jag inte för?
Och nu sitter jag här och äter kinapuffar till förbannelse...
Rääääserhojjen och jag...
Nuså, nu har jag stulit mammas hoj=) Så imorse vart det en nära-döden-cykeltur utan dess like=)
Jag kom fram till igår att jag har inget såkallat "trafikvett". Jag vet inte hur man cyklar i trafiken. Ska jag vara på trottoaren eller mitt i vägen? Tacka fan för cykelvägar.
Men även cykelvägarna var förädiska imorse. Helt plötsligt vart en lång sträcka alldeles isbelagd. Då var det bara till att hålla i sig samtidigt som mitt inre skrek "NEEEEJ, inte nu igen, vill inte bryta armen!"
Jag bröt nämligen armen sist jag cyklade så här tidigt på våren. Förvisso så var det i månad mars när jag gick i femman, men är direkt livrädd för att drutta omkull på hojjen igen.
Nej nu ska jag väl fortsätta svara:
22 år och 246 dagar..
Nej, nu blir jag alldeles deprimerad. Jag går in och gömmer mig i duschen istället.
Mystiska försvinnanden del 12
(Ber om ursäkt för dröjsmålet. Man stressar inte ett geni i dess arbete)
Danne förstår fortfarande ingenting. Varför sprang alla när jag kom? Har jag något skrämmande på min basker, tänker han.
Inne i badrummet är det fullkomlig kalabalik.
Isabelle och Katia i varsin fosterställning i hörnet. Frida står på toaletten. Alla gråter.
Ela sitter skrikandes i badkaret - VI HAR GLÖMT KIM, VI HAR GLÖMT KIM!
Den enda med lugnet i behåll är allas vår Marion. Hon står mitt i det trånga badrummet med sin lie och sin nyfunna pinne.
Alla stannar upp i sitt gråtande och iakttar Marion. Det är en känsla av rädsla, respekt och skräck i rummet. Vem törs fråga Marion om vad hon har i görningen.
Frida som är modig och lite dumdristig tar initiativ.
- Marion, Marion! Vad ska vi göra Marion?!
Jo det ska jag tala om för er, era snöpeljönsar! Den här pinnen, det är ingen vanlig pinne. Detta är en magisk pinne, som jag med min lie ska snida till. Det ska bli världens bästa käpp! Och vem ska ha käppen tro?!
-Åhh Danne, svarar Isabelle med sitt största bäst-i-klassen-smile.
-Mycket riktigt svarar Marion. Det är nämligen Danne som ska leda oss i vårt sökande efter Caroline, vår kära Caroline.
Och som Galadriel i Sagan om ringen (tänk scenen i skogen, då hon blir erbjuden ringen) åker Marion upp i luften i det trånga badrummet. Hela rummet blir gråsvart och fylls av rök.
- Men heeey, är vi på Mobergs? Säger Katia.
- Jag vill dansa! Skriker Isabelle.
- Åhh Kim. Gråter Ela.Det knackar helt plötsligt på dörren. Lyset tänds och Frida slutar upp med sitt rökande.
Marion blir rosenrasande och likt ett spjut störtar hon mot dörren.
Vem var det egentligen som knacka? Och kommer Danne klara av uppdraget som spaningsledare?
Vi får se i en annan blogg=)